Livets gång

Jag är verkligen urusel på att blogga....... men nu har jag flurat på något ett tag - Svante föddes ju i februari och det var ju helt fantastiskt. Och det mest fantastiska är att ju större han blir ju häftigare är det. Inte bara det faktum att han numera känner igen mig och lyser som en sol när jag kommer utan känslan av att livet går vidare, att Acke är vuxen och klarar av livet själv, att jag faktiskt kan njuta av allt det gottaste:-)
Jag har alltid trott att det här med att barnbarn är grädden på moset var en överdrift men det är det verkligen inte!!

Jag har nog aldrig känt så mycket kärlek för en person förut! Mitt eget barn naturligtvis men med åren har det blivit en självklarhet. En varm, mysig yllefilt som kan kan krypa in i - gammal och van, men detta påminner lite om en förälskelse - man blir alldeles varm i kroppen! Men detta är bättre för den är alldeles villkorslös! För barn kan man bara älska villkorslöst!!

Farmor och sonson

Far och son