Idag har jag haft den första bra dagen på länge. Jag sov länge..... kortisonet gör att jag har svårt att sova så jag somnar inte förrän vid 4-5-tiden...och då vaknar jag sent så klart!
Men sen har jag fixat att stå och duscha (ingen pall), stå och stryka en skjorta, sitta och vänta på lasarettet i en och en halv timme, åka ut till Eskelhem och umgås med hästar, son, svärdotter och hennes mor. Nu värker det men inte på långa vägar så mycket som det har gjort!
Hoppfullt!
Ibland behöver man skriva av sig lite. Här försöker jag samla tankar om det som händer mig, gott som ont, i livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar