Brittsommar och husjakt

Det är en skön känsla när det är nästan 20 grader varmt den första oktober. Min kropp tycker väl egentligen inte det men min hjärna gillar det absolut. Mina värmevallningar kommer lite oftare när det är varmt ute men det får man leva med.
Nu har i alla fall läkarna konstaterat att kortisonet har lyckats hålla Sakoidosen stången. Den senaste datortomografin visade inte på någon påverkan på varken lungor, lever eller njurar (det trodde jag väl knappast heller) och de svullna lymforna bakom bröstbenet har gått ner och är helt normala. Enligt kirurgen så finns heller inga tecken på metastaser från cancern så mitt enda problem just nu är värken i vänsterbenet. Men jag fick en remiss till en sjukgymnast som är specialiserad på nervskador och henne träffade jag häromdagen. Hon tror att det kan vara ett diskbråck mellan de sista kotorna i ländryggen och har gett mig en gördel som jag skall testa för att se om de kan hålla isär kotorna och avlasta nerverna. Sen skall jag om två veckor börja på träna. Både på gym hos dem och även rörelser som jag skall göra själv hemma.
Det skulle vara riktigt skönt att vara värkfri!
Nu har vi varit och tittat på sju eller åtta hus och i går var vi i Väte och tittade på en jättefin liten gård! Där skulle jag kunna tänka mig att bo.... Vi får väl se:-)