Kärt besök

Då jag inte orkade åka ut på Gourmetfesten så blev dagen ganska självömkande... Jag har ägnat större delen av dagen till försöka lappa ihop mina trasig axlar med värmedyna och liniment. Det har väl lyckats sådär..... Men framåt kvällskvisten ringde Ellen och undrade om det var ok att de kom förbi och beställde Pizza härifrån. Självklart!! Det blev iofs ingen pizza utan de åt upp resterna av min tacopaj och under tiden de åt passade jag på att umgås med Svante. Han är så fin!!! Han växer jättemycket och nu behåller han ögonkontakten jättelänge. Och tittar på lampor förstås. Helt fantastiskt ljuvligt.

Svante i farmors knä:-)

Och i morgon klockan 09.02 är det 32 år sedan Acke föddes. Det är ganska otroligt att sitta med hans son i knät och tänka tillbaka 32 år. Det är lättare att handskas med ett barnbarn! Kan bero på att jag är äldre men också på att det idag är ett delat ansvar. Och att huvudansvaret inte är mitt. Då var jag ensam om det. Det är en jäkla tur att det har gått så bra som det har gjort. Han har växt upp till en bra man, min son. Och jag är omåttligt stolt över honom!