Kortison är en märkligt drog..... Det är som att åka berg- och dalbana! Med någon sorts konstig automatisk funktion. När man trycker på on-knappen så kan jag inte sluta förrän jag har så ont att jag inte kan stå, gå eller tänka. Ibland undrar jag hur min omgivning står ut!
Men jag tror att jag håller en lite mer dämpad profil hemma. Man kan ju inte slita ut sin omgivning totalt. Men när jag möter andra kan jag inte sluta prata. Antagligen tror folk att jag inte är riktigt klok:-) Men de får ju lugn och ro när jag går min väg i alla fall!
Jag har börjat fundera på att kanske få något sytt igen. Jag provade mina två senaste klänningar och insåg att de måste tas in ganska ordentligt. För- och nackdelar med att gå ner!! Men jag har börjat gå upp igen så det kanske ordnar sig lagom till Medeltidsveckan:-) Men en smockad skjorta skall det bli i alla fall.... måste bara hitta linjalen så att jag vet var jag skall sy......
Ibland behöver man skriva av sig lite. Här försöker jag samla tankar om det som händer mig, gott som ont, i livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar